husetvidhavet

(en kväll några dagar sedan)

Ni vet den där känslan. När ni kommit hem, tillbaka i ert rum sittandes på samma stol, efter trötta fötter fastän de är läkta sedan veckor tillbaka. 

Ni har nämligen varit på festival och skrattat, dansat och framför allt skådat artister som aldrig förr. Band, som ni sedan innan lagt på en drömmande, yttre plats i hjärtat. Veckor, år efter står ni där, och faktiskt ser bandet, gungar till höger och vänster, kanske håller handen framför munnen för att ni känner er lyckliga, så jädra lyckliga. Dör åt de vackra ljudvågorna. Just då kanske ni inte förstår det. Ni fortsätter nog att trippa runt bland folkmassor, dricker en till öl och bevittnar andra kärlekar. 

Efter regnet kommer sol; känslan
Ni kan höra någon dovt någonstans ute, se liveinspelningar på youtube, sitta på en buss och låten som ni hört, sett, andats in i verklig luft, omfamnar er. Som flera moln på höga tak, och ni sitter där som en stock och återblickar till stunden då ni rös med få hårstrån och ni känner en enorm lycka, en enorm uppskattning och på den yttre drömmande platsen den låg sjunker nu ner bland rosblad likt kvicksand och är nu inuti ditt hjärta. Skakar om.
Sedan gråter ni en skvätt.

Min syster spelar beach house i väggen intill och jag sitter på mitt rum med dov belysning och känner hur tårar strömmar nerför min kind
det är så det är i de allra finaste dagarna om året,
du fattar upp något med dina sinnen långt efter minnet utspelat sig och uppslukas likt en storm, omtumlad av känslor och lycka får en helt ny mening