Kyssarpåhav

























om jag ville skulle jag väl dansa mig full och tillåta mig själv att dö i tankar om kyssar och stunder.
vara ingen men samtidigt på hundra platser och få uppleva den finaste stunden kanske i paris.
men det kommer inte hända och det känns ganska meningslöst att ens tänka på skit som det.
-skit.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0